NY ADRESS!

Håller på att byta bloggnamn, och därmed fixar jag just nu designen till den nya bloggen. Toves teorier känns lite pretto. Det var ju inte meningen från början att så många skulle läsa, jag planerade för fem nära vänner som skulle kika på festbilder under söndagseftermiddagen.

Så nu gör jag om och gör bättre.

Jag har fått dit en gilla-knapp! Ibland misstänker jag att man är någon form av tekniskt mirakelbarn. Sedan gör de om designen på Facebook så att du tappar orienteringen och ramlar ner från den där höga hästen.

Det är lite störningar på blogg.se just nu, så den kanske inte syns jämt. Men den finns där. Fantomknappen.

Igår träffade jag en läsare på TC. Ibland känns det som att ni inte finns på riktigt, att jag skriver för och åt mig själv. Men ni finns ju! Och vad fantastiskt trevligt det är att ni blir fler också. Fortsätt finnas. Jag tänkte då fortsätta skriva så att CIA får lite lättare att kartlägga mina beteendemönster. Om de någon dag behöver fånga mig så vet de vad jag gillar och vad jag kan byta hemlig information mot.

- Pengar
- Tartex
- Öl
- Trevliga människor

Och då vet de dessutom vad de kan hota mig med.

- Människor som försöker vara ironiska men misslyckas
- Orättvisa (bieffekt av att växa upp med syskon)
- I princip allt som är rosa
- Människor som vet att de är snygga och därför inte tycker om någon annan än sig själv

Förresten. Ett litet budgettips. Te är ju himla billigt, och jag har köpt ett te som smakar bröd. Falska mättnadskänslor - hög femma! *klatsch*

Om man äter müsli i en riktigt liten skål blir det billigare att äta en hel tallrik.

Förresten. Min nya iPod väger mindre än min gamla, men har ändå mer musik och funktioner. Teknikens under.

Jag är ett stort fan av Underbaraclara. Hon är så himla duktig som pysslar så fint. Så idag pysslade jag också. Jag hängde upp en gammal kökshandduk på balkongen så att jag kan se hur mycket det blåser.

Ikväll blir det TC. Feeest.

Nu är det här en gammal bild på lägenheten, men ändå. Så jag har ryckt upp mig idag! Jag har städat, diskat, tvättat och satt upp saker på väggarna. Tagit mig tid att promenera runt lite, äta gott och träffa Stina på hennes jobb. Nu ska vi snart göra stan osäker och ha klädbytarafton hos Amanda. Jag har samlat ihop lite saker.



Skor jag aldrig gått i, klänningar jag inte vill använda längre. Handväskor och sånt. En hel påse. Nu ska här bytas bort kläder. Hoppas jag fyndar. Jag hejar på mina väninnors garderober.



Hängt upp lite saker på väggen. Typ den här babybilden som hänger över sängen. Om jag nu vaknar av att en våldtäktsman bryter sig in behöver jag inte längre vara rädd. Inte kan han väl förgripa sig på någon när han ser en babybild på väggen?



Suddig bild, men hur som helst. Jag misstänker att jag var berusad dygnet runt på Way Out West i år, för när jag kom hem hade jag och Hedvig fotograferat oss för ett personligt vykort som jag sedan adresserat hem till mig själv. På baksidan står det "Kolla vad ful du är". Även mamma och pappa fick varsitt vykort med bilder på mig, men baksidan var då nerkluddrad med osammanhängande beskrivningar av olika händelseförlopp från resan. Förlåt mamma och pappa, jag ska vara nykter nästa festival. I alla fall på dagtid.

Imorgon slutar jag mitt jobb. Det är startskottet för min nyttiga månad. Sockerfri och rökfri från och med imorgon. Inte en chokladbit. Inte ett chips. Fem mål mat om dagen. Promenader, cykelturer och joggingrundor. Jag ska sluta dricka öl till middag på fredagar och se till att kroppen får en liten kick innan Oslo. Någonting säger mig att det är staden där mina artärer kommer klogga igen och mina lungor bli svartare än vinternätter om jag inte rycker upp mig.

För jag har syndat. Mycket. Fan vad jag har druckit öl. Nu ska jag lära mig! Nu ska jag inte röra en cigarett på en hel månad. Bevisa för mig själv att jag kan lägga av. Den du.

Förresten, gott folk och kära läsare. På fredag finner ni mig i dimman på TC Folk. Jag tänkte klä mig festligt, dricka öl och dansa. Så som man gör på fredagar. Kanske kissa utomhus, och försvara sig till polisen genom att självsäkert sluddra att nöden minsann inte har någon lag. Det fungerar ibland har jag hört. Men å andra sidan är det höst, så jag håller mig nog inomhus.

Okej, jag erkänner. Bilden är snodd från Google. Jag lyckades inte fotografera gårdagskvällens norrsken med min futtiga mobilkamera. Men igår såg jag ett. De är sällsynta, men jag såg dig nog!

Pappa ville att jag skulle köra lite mörkerkörning och träna på landsväg. Så vi satte oss i fjutt-Volvon och drog mot stugan i Bygdsiljum. När vi stänger av bilen och allt elektriskt ljus slocknar så ser vi att himlen brinner. Det var makalöst vackert. Jag fick ont i magen och tyckte nästan att det var obehagligt. Bara några minuter senare var det borta. Då stod vi där, mitt i kulingen och bara frös en stund. Det är inte ofta man får uppleva norrsken numera.

Frukost är dagens bästa stund. Varje dag. Man är hungrig och sugen på kaffe. Så jag skuttar iväg mot frysen, plockar ut brödet och stoppar brödrosten full. Sen börjar brödet brinna. I två sekunder stirrar jag bara. Brinner mitt bröd? MITT BRÖD BRINNER! Paniken tar överhanden, men jag stoppar undan den i en mental matlåda. Vakuumförpackad panik. Vem har tid att bli panikslagen när det brinner? Helt iskall hanterar jag situationen, och nu luktar det inte ens bränt hemma. Den du! Brinner det hos dig? Vem behöver brandkåren? Ring mig istället!

Ibland formar jag det jag äter till någonting annat. Istället för en macka äter jag nu en uggla med två morotsögon. Det kanske tillfredsställer det där behovet man har av att äta kött. Mmm. Jag blundar och tänker på djur.

Igår blev en lugn kväll. En kväll för sötsaker och reflektioner. En kväll för Risifrutti och The L Word. Det var härligt och bra för sinnesfriden. Sen måste man ju bjuda sig själv på filosofikakor när man tänkt klart. Belöna kroppen med en liten sockerchock.

Denna söndag tänkte jag spendera med att dricka kaffe, promenera i solskenet, läsa körkortsteori och köra bil. Ladda min mp3-spelare med grymma dokumentärer och glida omkring på höstlöven i skogen. Det blir en bra söndag. Förhoppningsvis. Egentligen borde jag städa och diska. Men jag vill verkligen ha tid med någonting för min skull idag. Jag har bara sprungit för alla andra ett tag nu. Lite egentid i skogen känns viktigt. Inte städtid i lägenheten.

Sen måste jag ju tala om att jag har ett otroligt musikprojekt på gång. Jag hoppas att alla kommer tycka om det. Ni får såklart veta det så fort vi har släppt någonting.

Jag cyklade förbi där tidigt denna höstmorgon, och råkade kanske få en kille jag känner som bor i huset att tro att det brann i hans hus. Det var ju falsklarm. Förlåt.

Att sitta instängd i en jävla källarlokar under en 2½ timmes körkortsteorilektion är tråkigt. Riktigt tråkigt. Visst, lärarna är sympatiska och själva informationen är väldigt nyttig. Men det är ju fortfarande tråkigt. Riktigt riktigt tråkigt.

Men idag hade vi en rolig lärare. Min förra lärare. Allt eftersom domnar eleverna av, och det gör minsann läraren också. Hur kör man i mörker? Ingen lyssnar liksom riktigt ordentligt. Han pratar om hur man ska få sig själv att synas om man måste köra in till vägkanten när det är mörkt. Tända varningsblinkers. Om den är trasig kan man stampa på bromsen så att bromsljuset blinkar. Eller tuta riktigt ordentligt så att alla hatar dig. Och tända en brasa i skuffen. Kanske klä på sig reflexer och dansa en liten dans. Plötsligt slår dig mig vad han har sagt. Ett bubblande gapskratt väller över. Jag och tjejen bredvid kunde inte sluta skratta den resterande timmen. Till slut satt vi alla bara och tjöt. Så ska man lära sig att köra bil. Skratta tills vi gråter.

Idag slöar jag på kontoret, tänkte jag. Skriva lite mejl och sånt. Vi har så sjukt härligt kontor. Stora fönster, egna skrivbord, egen kaffekokare, en brits och rinnande vatten. Att ta över kontoret efter en sjuksköterska är rätt fantastiskt. Arbetskamraterna och kakorna är inte heller så dumt.

Kvarglömd sallad.



Dagens outfit. Matförgiftning?

Hela konceptet med dagens outfit-bilder faller mig inte riktigt i smaken. Så här får ni den konstigaste outfitbilden jag någonsin sett. Krokig, vriden och allt i smutsig spegel. Allt är svart utom läppstiftet och nagellacket.

Imorgon försvinner 50-öringarna. Jag har en kvar. Begrava eller spara?

Mitt kylskåp. Öl och tartex. Tragiskt men sant.

Frukost: Knäckemacka med tartex.
Lunch: Sallad och knäckemackor med margarin. Det finns ingen tartex.
Middag: Tre frallor med tartex.
Mellanmål: Många många morötter med tartex.

GI-diet, släng dig i väggen. Sedan jag upptäckte tartex finns det inte rum för annat än bröd i min diet. Mitt blod kommer snart vara så tjockt att man skulle kunna he det på tub. Som tartex.

Ikväll ska vi gå igenom bilens insida på teorin. Jag tröstar mig med tartexmackor, för någonting tråkigare kan jag inte tänka mig. Jävla biljävel. Men sedan, efter tre timmars biltjafs, ska jag åka hem till Alexander och skriva musik. Det blir hur bra som helst. Sedan tänker jag cykla hem och hetsäta tartexmackor. Tartex tartex tartex.

Ny kjol från Monki! Ljuvlig under hösten.