NY ADRESS!

Fy fan så jävla bra. Det är en skiva som bör avnjutas med ett lite mosigt hjärta, adrenalin i blodet och snurrande tankar.

Modellyrket skulle aldrig passa mig. Jag är så jävla frussen. Idag kilade vi omkring på klippor i höstsolen, utan ytterkläder. För att se lite tuffa ut. Vinet hjälpte knappt. Det som värmde var det goda sällskapet. Så fort jag har bilderna lägger jag självklart upp dem. Det är för ett musikprojekt som kommer låta jättevackert, och med Umeås bästa fotograf kommer vi säkert se jättevackra ut också. Heja Jenni!

Hörde den här låten för första gången i lördags. Kortfattat kan man säga att en kvinna vaknar upp med en främmande man i sängen, hennes bror kommer in i rummet och den misslyckade våldtäktsmannen flyr. Två killar har gjort om nyhetsinslaget till en låt med hjälp av auto tune. Och låt mig bara säga, den fastnar. Jag har gått omrking och sjungit den här låten för mig själv nu sedan i lördag. Hide your kids, hide your wife!

Jag tror att jag och den här killen håller på att skriva musikhistoria. Vi är båda två helt i extas. Det kommer inte likna någonting jag någonsin tagit mig för. Sen ska Umeås mest begåvade fotograf ta bilder på oss. För något projekt håller vi ju på med. Det har bara inget namn än.

Här kan ni ladda ner tigerlåten om ni vill.

När jag och Johan såg Håkan Hellström på Way Out West i augusti tänkte vi båda samma tanke. Oj. Nu är det en sån där konsert som alla kommer prata om för alltid. Säga att jag var där. Var du också där? Då är vi förenade i något magiskt band för all framtid. Det var magi. Och nu har han släppt den magiska finalen på den magiska showen, i den mest magiska musikvideo jag sett på år och dag. Håkan upphör aldrig att beröra. KRÅKAN JAG ÄLSKAR DIG!

Halv och hel version, med och utan video. Hur ensamt är det att vara tiger i dessa tider?

Ibland tänker jag tipsa om lite musik som jag gillar. Jag gillar att sprida ordet om bra band och artister, så att fler får ta del.

Idag tänker jag tipsa om ett riktigt bra band. Eels. De har hängt med sedan högstadiet, och låter Saturday Morning har spelats minst en gång per dag i fem år. Perfekta pepplåten. I need some sleep är den ultimata "jag-kan-inte-sova-för-hjärnan-låter-som-en-trasig-hårddisk"-låten. Perfekta depplåten.

Eels rockar båda sidorna om skalan, så att säga.

Igår var jag och såg Säkert! på releasefesten till hennes nya skiva Facit. När man kom in genom dörren fick man ett exemplar av skivan. Lyxigt värre, tycker jag. Dessvärre känner jag mig lite utanför resten av samhället just tack vare denna kvinna. Hon verkar ju så jävla sympatisk och fantastisk, har en fin bred dialekt och gjorde det bästa sommarpratet jag hört på år och dar. Varför tycker jag inte om hennes musik lika mycket som alla andra gör?

Två vänner diskuterade Annika igår. Är hon människa eller något annat, frågade de sig. Hon kan inte vara människa, hon är så fantastisk, utbrast de i kör. Vissa pratade till och med om att det inte var värt att skriva musik längre för att hon redan skapat perfektion. De vågade inte prata med henne därför att de alltså misstänker att hon är ett djur. Det är den enda slutsatsen jag kan dra eftersom jag inte tror på övernaturligheter.

Så, Annika. Jag tror inte att du är något djur och jag ber ödmjukast om ursäkt för att jag inte dyrkar dig. Du skriver trevliga låtar om otrevliga saker, och "Vi kommer att dö samtidigt" är riktigt svängig. Förlåt, Sverige.

Hoppas någon uppskattar mina musiktips och hittar lite nya favoriter. Det finns ju knappt någon skönare känsla än att hitta ett nytt band och med darrande fingrar knappa in bandnamnet på Spotify för att leta upp fler favoritlåtar.

Den här låten går varm på kontoret just nu.

Förlåt att jag inläggsbombar er idag, men Alexander klippte ihop en liten film från när vi satt i studion.

Förra året var jag med på en jättetrevlig konsert, som blev så populär att vi fick köra den en vända till. Det var en salig blandning människor som spelade alla typer av musik. Jag sjöng "Lately" av Stevie Wonder och "Life on Mars" av David Bowie. Vi hann repa tillsammans en gång, jag kom direkt från jobbet och hann bara byta om. Såg inte riktigt klok ut och hade en halv minut på mig att sjunga upp och äta middag. Så det var kanske inte den bästa konserten sett ur musikalisk synpunkt. Men det var så himla trevligt att jag tänkte lägga upp klippen i alla fall, mest bara för att hedra initiativet taget av Svante Lindroth. Så, nu bjuder jag på mig själv. Det var någon som sa att jag borde göra det. Så nu gör jag det.

Jag lämnade ett jobb som diskare på en finkrog inne i stan för att söka lyckan som kommunanställd. Vips träffade jag nytt folk. Däribland en grabb som har gått och blivit en fin vän. Ikväll spelade vi in musik tillsammans. Det kommer bli vackert och kommer garanterat krossa minst ett hjärta. Så bra det blev alltsammans.

Idol var ju inte alls kul ikväll. Det var bara en tondöv stackare utan självinsikt som ställde sig och sjöng rakt ur hjärtat. Fan. Jag skulle lätt ställa mig där om jag fick en kram av Anders Bagge. Lätt. Det skulle vara värt att inte skratta åt Andreas botox-panna. Har ni sett när den killen ler? Det rör sig inte söder om ögonbrynen! Livsfarligt. Kolla när stackaren ler!



Andreas var säkert jättesöt när han hade glädje i ögonen. Stackarn ser ut som en genmanipulerad skalad potatis.

Förresten, imorgon ska jag spela in musik med Sveriges just nu bästa producent. Han heter inte Andreas Carlsson och han formligen spritter av energi och sånt bra.

Nu tänkte jag såhär. Någon av er som läser kanske inte egentligen känner mig, och kanske därför inte vet att jag tänker spendera mitt liv med att spela och skriva musik. Så nu ska jag helt skamlöst bara lägga upp lite musik där jag är med. Vi börjar med lite hiphop. Jag är väl inget fan av genren egentligen, men jag blev tillfrågad och tackade självklart ja. Tjejen där i början, ni vet? Det är jag i musikaltappning.





Trainspotters är några riktigt fina grabbar som har släppt en riktigt skön skiva, "Dirty North". Ni kan tanka hem den här. Jag är med en del, och det känns jävligt bra. Min kära vän Alexander (Academics) producerar skivan, och han är rysligt duktig.

Lita på att ni får höra mer i sinom tid, av både mig och grabbarna. Kanske tillsammans. Har lite hemliga planer.