NY ADRESS!

Två gånger idag har mobilen ringt när jag har haft den i handen. Drrrrrr.

är det kaffejakt.

Jag tycker att det är väldigt trevligt att folk i alla åldrar kan njuta av min blogg. Verkligen! Det känns som att det passar mig. Jag är ju faktiskt både tolv och sexiotre på insidan. Men det blir någon form av kollision när jag får en förfrågan att lägga upp fler dagens outfit-bilder. För det strider mot mina principer, på något vis. Jag bryr mig ju inte om vad andra har på sig, varför skulle folk bry sig om hur jag klär mig?

Men jag tänkte kompromissa. Man får göra så. Jag lägger upp en halvbild med ointresserad min.



Jätteröda läppar mot en gråsvart utfitt. Det gillar jag.

Idag är jag så fruktansvärt övertaggad att jag misstänker att det inte behövs någon öl. Nej, minsann. Där skämtade jag till det. Självklart blir det öl. Vad vore helg utan öl? Jag har alkoholtillstånd på fredagar och lördagar.

På Peace and Love 2009 drack en bekant till mig inte en droppe vatten under hela festivalen. Det var 50 grader varmt i tälten, solen gassade och han gjorde ingenting annat än att hinka i sig humlehaltig dryck. När han blev törstig köpte han cider. Det slutade inte så bra för honom. Han fick akut vätskebrist och resan hem tog nästan ett dygn då vi var tvungna att stanna varannan mil och svalka honom i närmaste sjö. Så att byta ut öl mot vatten är ju otänkbart. Tyvärr.

Idag fikade jag med Axel. Eller ja, vi gick på affärer och han höll i min väska när jag sprang och provade saker. Men jag kallade det fika på telefonen så att han skulle gå med på det. Så att han kunde hägra någonting trevligt att avsluta eftermiddagen med. Det slutade med att vi gick hem till mig och att han fick ett litet bröd som tack. En liten jävla fralla. Sen gick han hem. Tur att man har en bästa vän som tycker om mig ändå.

En vän till mig sa idag att han skulle kunna tänka sig att sälja sex. Då skrattade jag rått och bet tillbaka. Han hade nämligen sagt att det är obekvämt att ta emot öl om någon bjuder på krogen. Vem är horig NU?



Kolla gänget förresten! Från vänster: Stina, Katja, Per, Julia Ö, Maja och jag. Wut.

Det händer inte ofta att jag glömmer att uppdatera bloggen. Jag ber ödmjukast om ursäkt, men jag har haft en tokigt upptagen dag idag. För att väga upp det hela bjuder jag på en rolig bild.



Dagens nyheter:
1. Jag ska tydligen bli modell nu. Oojooj... Blev telefontrakasserad idag. Mer information dyker upp när jag pratat med arbetsgivarna och sånt. Tokigt men sant.
2. Min nya MP3-spelare dök upp idag. Just i detta nu fyller jag den till bredden med musik.
3. Jag försökte noppa ögonbrynen utan att titta.

Dagens dilemman:
1. Jag är visserligen på den undre skalan av normalvikt, men fortfarande en normalviktig tjej. Tänk om jag försöker dra på mig ett par byxor så att det väller över. Byxorna kanske spricker. Pinsamt. Det här kan sluta illa. Tur att jag har lite självdistans och kan skratta åt mina kärlekshandtag. För jag menar, jag njöt ju av chipsen när jag åt dem, så varför skämmas nu?
2. Går det att fylla ett flashminne till bredden? Jag menar... det tar ju ingen fysisk plats. Jävla språkjävel.
3. Jag försökte noppa ögonbrynen utan att titta.

Nu ska jag försöka plocka upp hårstråna från handfatet och klistra tillbaka allesammans med ögonfranslim. Nej, jag skämtade ju bara. Det vore ju jätteäckligt.

Någon kille som läser det här kanske har tänkt att ni skulle vilja pussa på mig någon gång. Det vet man ju aldrig. Men jag kan ju tala om för er att jag har konverterat och blivit gay. Hundra procent.

Nej, nu ljög jag. Kanske. Fy. Nä, jag ligger hemma och kollar på The L Word. Det är faktiskt strålande. Och Shane är kanske den snyggaste varelsen som vandrat på denna jord. Jävla hav som ligger mittemellan.

Soffkanten är nedsutten, men golvet är dammsuget. Kaffet är uppdrucket och Maja har gått. Nu ska jag sluta tröstäta och börja ta tag i saker. Nu ska jag faktiskt ha körlektion!

Jag får ganska ofta frågan hur min naturliga hårfärg ser ut. Här har ni.

Nu vill jag bli rik på min blogg. Och sponsrad. Idag känner jag för att bli sponsrad av Tartex. Kära Tartex, jag kan jättegärna skriva jättebra saker om ert företag om jag får lite pastej.

Idag är jag ful. Jag har blivit sjuk av sorg. Så idag ligger jag i soffan och har frossa/feber om vartannat. Eftersom jag aldrig har mat hemma tänker jag gå och köpa mig en vitaminkick på Ica Gourmet, nämligen deras fantastiska salladsbuffé. Plus en coca cola. Och kanske lösgodis. Och en påse chips. Och nybakade muffins. Här ska tröstätas.

Idag är jag som sagt ful, och jag blankvägrar att dokumentera mitt nuvarande tillstånd. Så ni får en bild från i fredags istället, när jag var frisk och redo för fest. Det hela började som ett försök att fotografera min frisyr som sedan spårade ur lite. Men ni får en dräglig en i alla fall. Mest bara för att om ni råkar möta mig på stan vill jag att ni ska komma ihåg att jag faktiskt inte ser ut som manglad köttfärs varje dag.



PS. Är det bara jag som skäms över att lägga upp bilder på mig som jag tagit själv? På precis det där viset. Kameran upp, vinkla ner och le. Jag skäms. Förlåt. DS.

Det ser ut som att min tunga är min läpp. Tänk om jag hade en sådan läpp? Vad jobbigt. Inte så kyssvänligt, kanske. Nu ska jag i alla fall ut och gå. Jag ska komma i form! Bort med sommarens ölmage, vinrumpa och tequilahöfter. Efter hetspromenaden tänker jag ta mig till Ersboda och rösta. Om bara Anki svarar i telefonen någon gång så lär vi ju mötas upp och kramas lite också.

Rösta rätt nu, kära vänner. Rösta rätt. Rösta för ett solidariskt Sverige.

Igår såg jag, Stina, Victoria och Emelie den fantastiska filmen "I rymden finns inga känslor". Jag skrattade och grät. Ibland samtidigt. Och jag brukar aldrig gapskratta när jag ser på film. Men den här gången hjälpte det inte att vara lite emotionellt avtrubbad, den var helt enkelt för rolig. Den filmen måste ni se.

Igår på bion åt jag karameller. Ni vet, sådana som skär upp munnen på er så att man börjar blöda. Mitt kaffe smakar blod.

Igår slutade min mobil ta emot samtal. För personer som försökte ringa mig lät det som att jag tryckte bort alla. I 48 timmar. Förlåt, alla kära. Så idag hade jag tusen miljoner samtal att ringa, och det blev lite panikartat en stund när jag insåg att jag har en inflyttningsfest och en utflyttningsfest att gå på. Men nu har jag fått ihop allt, verkar det som. Jag känner mig uppstyrd men flexibel. Bra kombination.

Nyss ringde älskade Julia från Skåne. Mobilen funkar igen, festen är uppstyrd och jag är nöjd. Äntligen.

Allting måste ju inte ha en poäng när man bloggar, så nu bjuder jag på någonting jag misstänker varit en minneslucka sedan mars.

Kommer ihåg Umeå Open 2010 när jag skulle se Maskinen live. Jag satt då tillsammans med ett amerikanskt band och hinkade humlehaltig dryck, de hade fått en jävla årsförbrukning ölbiljetter av festivalledningen och bestämde sig för att denna blondin förtjänade hälften av dem. Så vi skålade och hade det trevligt, och lyckades kommunicera trots att min tunga plötsligt verkade väga ett kilo och liksom mest hängde ut genom ena mungipan. Så kliver Maskinen på scenen, och börjar köra.

Så stannar amerikanerna upp och bara stirrar på scenen. Gapar. Tittar förbryllat på varandra. Jag har aldrig sett så lamslagna jänkare. De tycker ju för det mesta om att prata lika mycket som jag gör.
"Is this... hip hop?"

Maskinen och dessa amerikaner delade korrior och hade mötts på hotellet. Maskinen hade antagligen förklarat vilken typ av musik de spelade, och mina nyfunna vänner hade väl antagit att det skulle låta väldigt annorlunda. Våra bilder av hip hop var så funamentalt olika. Stackarna förstod ju ingenting. Jag kan väl inte säga att jag förstår så himla mycket av Maskinen heller, men jag kommer alltid skratta till minnet av dessa killars miner när jag förklarade varför den svenska hip hop-akten tycker att alla som inte dansar är våldtäktsmän. Typ som när jag försöker förstå varför alla verkar älska Justin Bieber. Total förvirring.

Annat kul som hände under kvällen/natten/morgonen:
- Jag blev bjuden på Minttu i bandets hotellkorridor av någon b-kändis som bytte groupie var tionde minut. Seriöst.
- Vi stannade på efterfest och tjuvade till oss gratis hotellfrukost.
- Klara satte bacon i näsan och fick en hel matsal att brista ut i skratt när hon försökte snyta ut det.
- Vi insåg efter frukosten att vi satt fyra vänsterhänta personer vid samma bord.
- Jag däckade på mitt eget golv klockan nio på morgonen efter världens roligaste kväll/natt/morgon.

Förresten, så här såg jag ut under Umeå Open. Tur att jag är äldre nu och har lugnat mig lite.

Lång dag. Många långa dagar senaste veckorna. Nu vill jag bara däcka i sängen och glömma allt vad körkort, vikthets, cigarettabstinens, ensampromenader och valdebatter heter. Jag vill bara lyssna på den här låten i några år.



Någon dag ska jag göra en Spotifylista till er med min höstmusik. Men tills dess kan jag bara tipsa om Counting Crows och Mumford and Sons.

Mmmmmmmmmm!

Jag tror att jag var råhungrig när jag sov. Jag drömde nämligen bland annat att jag och bloggerskan Foki (som jag för fan inte ens känner) rånade Ica och åt en jädrans massa chips.

Det finns ingenting som helar dig lika bra som en god natts sömn. Synd bara att jag sover så himla dåligt. Men ikväll blir Hemligaklubben självklart legendariskt.

Alltså, för mig är detta en fredagssjälvklarhet. Det är min frihetslåt. När jag klev ut från mitt gamla jobb, ett jobb jag verkligen avskydde, på fredagseftermiddagarna tryckte jag alltid igång den här låten och njöt av tanken på helg. Fredag, gott folk!

Jag kan stolt(?) säga att det är jag som medverkar.

 

Credits:

Alexander Juneblad - Klippare, filmare, regissör, ljudtekniker

Stina Skoglöf - Medregissör och skohållare

Katten Gustav hatar måndagsmornar. Det gör inte jag. Jag flyger liksom upp av någon hejdundrande adrenalinkick som ibland håller i sig till tisdag kväll. Vaknar aldrig riktigt till. Värsta morgonen att vakna är ju onsdag. Mitt i veckan. Slitigt.

Nu sitter jag här och äter min goda frulle och njuter av höstljuset därute. Snart ska jag dra mig till kontoret för att leka lite mer TV-spel och sedan blir det körskolan. Närmar mig körkortet! Och om ni trycker här kan ni höra en liten rolig intervju med Trainspotters där de pratar om sin nya skiva Dirty North.

Hör av mig när jag har vaknat. Just nu är jag en kopia av ett fax av en människa. Tut tut!